Unga kvinnor är de som löper högst risk för att drabbas av ohälsa. Foto: Helena Hugosson

Unga kvinnor är de som löper högst risk för att drabbas av ohälsa. Foto: Helena Hugosson

Ohälsa fortfarande störst bland unga kvinnor

Publicerat 15 Nov, 2007

Fortfarande är det unga kvinnor som mår sämst och står för största nyttjandet av vård, enligt Folkhälsorapport 2007. Nästan varannan kvinna lider av oro och nedstämdhet.

Unga kvinnor, särskilt de födda utom Europa, är den grupp i svenska samhället som mår sämst. Mellan fem och sex procent lider av svår ångest, och självmordsförsök ökar. Oro och nedstämdhet är något som varannan ung kvinna anser sig lida av i de självskattningsenkäter som besvarats under 2006.

- För att minska risken för ohälsa är faktorer som sociala nätverk, barndomsfaktorer, personlighet och ekonomi viktiga, säger Yvonne Forsell, docent vid Centrum för folkhälsa.

Att inte komma in på bostadsmarknaden eller arbetsmarknaden samtidigt som det formella nätverket av vuxna minskat kraftigt sedan mitten av nittiotalet, tror hon är avgörande faktorer för att ohälsan är stor bland unga kvinnor.

- Samhället skapar förväntningar hos unga som kanske inte uppfylls, det blir ett gap mellan vad man tror att livet ska ge och vad man kan få, säger Yvonne Forsell.

I hennes rapport "Vilka konsekvenser har psykisk ohälsa för unga människor i ett treårsperspektiv?" har hon sett att effekterna av ohälsa har klart samband med arbete. De som skattar sin ohälsa högre är oftare arbetslösa och har osäkrare anställningar vid jobb. Personer som skattar sin ohälsa högt har i högre utsträckning upplevt konflikter än andra och ser negativt på byte av jobb.

- De har även en sämre löneutveckling än andra, säger Yvonne Forsell.

Det finns risker med att unga kvinnor får mer uppmärksamhet för sin ohälsa, tycker Sven Bremberg, docent vid Statens folkhälsoinstitut och medförfattare till SOU 2006:77. Unga män är till exempel den grupp som begår flest självmord, den kanske allvarligaste formen av psykisk ohälsa.

- Reproduceringen av bilden av de svaga tjejerna kan förstärka de tendenser, menar han och tycker det är intressant hur unga kvinnor skildras i medier. Han påpekar också att det finns teorier om att enkätfrågor om ohälsa är konstruerade så att kvinnor svarar mer negativt än män, och att kvinnor upplever negativa känslor starkare än män. Själv tycker Sven Bremberg att fokus ska ligga på förebyggande åtgärder, något som är lika för båda könen.

- Skyddsfaktorerna för ohälsa är samma oavsett kön, konstaterar han.

I sin rapport pekar de på flera förbättringar som skulle kunna göras. Att ge unga verktyg för att hantera sina känslor är ett förslag. Istället för stödsamtal ska psykologer använda kognitiva terapimetoder som har bevisad positiv effekt. Kognitiv terapi är en modern terapiform som inte alla äldre psykologer lärt sig i sin egen utbildning. Därför finns en viss skepsis mot metoden som anses vara mekanisk.

- Det handlar om att hantera känslor innan de drar iväg för långt, menar Sven Bremberg. Resurser som finns idag till vård av ohälsa borde dirigeras om och användas till beprövade metoder, inte till antidepressiva mediciner eller terapiformer som inte fungerar lika bra. Rapporten är idag ute på remiss för att utreda vilka åtgärder som ska göras.

- Unga idag lever i ett öppet och rikt samhälle med mängder av val, det kräver kompetens att hantera, säger Sven Bremberg. Sedan 1950 har det skett en långsam utveckling mot sämre och sämre hälsa bland unga människor. Det var först då studier över ungas hälsa började göras, men Sven Bremberg tror ohälsans negativa utveckling började tidigare än så. På mitten av nittiotalet eskalerade utvecklingen.

- Möjligheten att som ung jobba samtidigt som studier, eller istället för, försvann då, menar han.

Istället för att unga hade kontakt med arbetslivet och fick möjlighet att välja mellan skola och arbetsliv tvingades alla in i ett skolsystem som inte var anpassat efter det trycket. Idag går ungefär tio procent ut grundskolan utan fullständiga betyg, och siffran är 28 procent för gymnasiestudier.

- Det är klart att ungdomar inte mår bra av att misslyckas, säger Sven Bremberg.

Text: Helena Hugosson


Folkhälsorapport 2007 Stockholms län

År 1990 ansåg 5 % av kvinnor i åldern 18-24 att deras hälsa var sämre än god.

 

År 2005 ansåg ungefär 23 % samma sak.

Utbildning minskar risken för ohälsa. Bland ej facklärda arbetare, kvinnor och män i alla åldrar, ansåg 36 % att de hade sämre än god hälsa. För högre tjänstemän skattade endast 17 % att de hade sämre än god hälsa.

49 % av alla kvinnor mellan 18-24 år i Stockholms län ansåg sig lida av oro och nedstämdhet. För kvinnor totalt var samma siffra 38 %. För män totalt var den siffran 27 %.

30 % av män i åldern 18-24 tvingades låna eller söka socialbidrag 2006. För kvinnor i samma ålder var siffran 39 %. 14 % av unga kvinnor avstod från läkarvård under 2006 på grund av kostnaden.

 


Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.