Jämställdhet - laddad fråga i moskén

Publicerat 26 Apr, 2007

– Solklart att kvinnor blir diskriminerade i moskéer. Men man pratar inte om det eftersom man vill försvara sin religion. Det menar Maria Rashidi på föreningen Kvinnors rätt. JämO har dock inte fått någon indikation på att kvinnliga anställda diskrimineras på moskéer.
– Vi har inte ens funderat i de banorna, menar Märit Röger, enhetschef på JämO.

JämO har nyligen granskat Svenska kyrkan ur jämställdhetssynpunkt. Islam är den näst största religionen i Sverige efter kristendomen med 130 000 utövare men dess samfund står dock hittills utan granskning av JämO. Något som Paraplyprojektet påtalade i en intervju förra veckan (länk till: Religion före lag).

Enligt JämO berodde den uteblivna granskningen dels på den lagstadgade religionsfriheten och dels på ett lågt antal anmälningar.

Enligt Maria Rashidi, som är uppvuxen muslim, borde det vara en självklarhet att JämO granskar det islamska samfundet likväl som det kristna.

- Det är solklart att muslimska kvinnor diskrimineras i den islamska världen, i synnerhet i moskéer, säger hon. Kvinnor anses ha ett annat värde än männen, vilket gör att de blir underordnade. Men man pratar inte om detta, eftersom man vill försvara sin religion. Det är nog av den anledningen som väldigt få islamska kvinnor anmäler sig som diskriminerade till JämO.

- Kvinnor syns nästan inte till på moskéer och om de gör det, så får de vistas i andra lokaler än männen, fortsätter Maria Rashidi. Kvinnor kan heller inte bli imamer, förutom i undantagsfall. En kvinnlig imam finns i Sverige, men hon har mest sannolikt fått träda fram som ett sätt för det islamska samfundet att ge sken av att de är "jämställda". En slags täckmantel, med andra ord.

Maria Rashidi skulle önska att JämO kunde visa framfötterna lite mer och påbörja ett granskningsarbete av det islamska samfundet ur jämställdhetssynpunkt.

- Egentligen är jag lite kritisk mot JämO. Jag har suttit med i flera möten och seminarier tillsammans med dem och jag tycker att de har en förmåga att undvika viktiga frågor. Det är förmodligen en allt för stor rädsla för att trampa någon på tårna eller för att bli kallade för rasister som ligger till grund för att granskningen uteblir, menar Maria Rashidi.

- Jag tycker att de blundar för många hemska saker som händer i Sverige av rädsla för att bli stämplade som rasister, betonar hon. Men man får inte stanna där och tro att det inte existerar någon diskriminering bara för att inga anmälningar kommit in. Det är viktigt att tänka på att många islamska företrädare ljuger mycket för journalister. De vill förmedla en bild av att de har en jämställd religion när det inte är så i själva verket.

På webbtidningen Islamisk feministisk front, som vill verka för kvinnors mänskliga rättigheter, kunde man i det senaste numret (nr. 10) läsa om deras uppfattning av de muslimska kvinnornas ställning i moskéerna:

"Gubbigt värre är det i moskéernas styrelser! Kvinnor är bara välkomna när det gäller att försäkra ickemuslimska besökare om att kvinnorna har en sååååå bra ställning bland muslimer. Man behöver inte kvala in för medlemskap i Mensa för att begripa att kvinnofrågorna kommer längst ned på dagordningen när man ser vilka små skrubbar som är "kvinnoavdelning", att imamerna som regel står helt handfallna inför våld mot kvinnor och barn och i värsta fall tar mannens parti och att man aldrig har haft en syster i ledande ställning, möjligen en kvinnlig sekreterare."

Luca Nesi, jurist på JämO, menar att JämO:s granskningar följer en prioriteringsprincip.

- Vi har 30 000 arbetsgivare att välja mellan, så vi klarar självklart inte att granska alla, betonar han. Sedan kan vi inte göra något för muslimska kvinnor som inte kan bli imamer om de inte har rättighet att bli det, enligt den muslimska religionen. Islam som religiöst trossamfund kan i den frågan hänvisa till religionsfriheten som står stadgad i svensk lag och även i Europakonventionen. Den kan inte JämO rubba på så lätt.

Luca Nesi menar dock att det är teoretiskt möjligt för JämO att kunna begära in en jämställdhetsplan från en moské som arbetsplats med fler än 10 anställda.

- Vi har nog helt enkelt inte prioriterat detta, säger han. Det krävs att media eller någon berörd person påtalar att det är behövligt.

Märit Röger, enhetschef på Enheten för rådgivning, utveckling och tillsyn, RUT på JämO, menar att man inte ens funderat i banorna kring att granska muslimska arbetsplatser på JämO:

- Vi är så få anställda och har så mycket att göra så vi väljer våra granskningsärenden utifrån olika prioriteringar. Vad det gällde Svenska kyrkan, så fick vi ju in flera anmälningar som initierade en granskning.

Betyder en frånvaro av anmälningar alltid att arbetsplatsen är jämställd?

- Nej, så behöver det ju inte vara, svarar Märit Röger. Men jag känner inte till hur situationen är på moskéerna rent jämställdhetsmässigt. Just nu har vi varken tid eller resurser att påbörja en sådan granskning, eftersom vi håller på med en stor lönekartläggningsgranskning. Men om en anmälan kommer in, så måste vi, har vi en skyldighet till, att utreda. Men det är klart att om man ska vara kritisk mot JämO, så kan man kanske klaga på att vi på eget initiativ inte startat en utredning. Har en anmälan dock kommit in, har vi emellertid aldrig förbisett den.

Varken Luca Nesi eller Märit Röger vill kommentera kritiken från Maria Rashidi, att de skulle vara rädda för att trampa någon på tårna och bli kallade för rasister.

- Jag känner inte igen oss alls i den beskrivningen. Som jag sa, så har vi helt enkelt inte tänkt i de banorna ännu. Men framöver skulle vi nog absolut kunna tänka oss att granska det islamska samfundet ur arbetsplatssynpunkt i Sverige också, menar Märit Röger.

Susanne Paulsson

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.