Het potatis som splittrar - frågor om hederskultur

Publicerat 31 Jan, 2005

Rädda Barnen, en stor folkrörelse med tyngd. En organisation som hörs. Långt upp i hierarkierna. Så varför sätter den inte mer press på politiker när det gäller arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck?

- En högt uppsatt politiker bad oss på Rädda Barnen att trycka på dem mer när det gäller de här frågorna och undrar varför vi inte gör det, berättar Vidar Vetterfalk. Han är psykolog och arbetar för Rädda Barnens Dialogprogram, som bland annat åker runt i landet och diskuterar mansroller och jämställdhet med invandrade pappor från hederskulturer.

Men går det inte att nöja sig med vad Rädda Barnen redan gör och har gjort i frågan? Som kriscentrum, böcker, olika projekt och seminarier. "När Fantomen talar, står blixten stilla", heter det i seriernas värld. Men i svensk vardagsverklighet kan man, utan överdrift, påstå:
När Rädda Barnen säger nåt, lyssnar makten. Det är en stor och välrenommerad folkrörelse som har en särställd och unik möjlighet att påverka. Och sätta press på.

Sedan tre år tillbaka har Dialogprogrammet fört fram önskemål till Rädda Barnen om att hela organisationen ställer sig bakom tre förslag för att kunna påverka beslutsfattare:

1) Att ett ämne som fokuserar på barn- och kvinnors rättigheter i ett jämställdhetsperspektiv, införs i undervisningen på Sfi, Svenska för invandrare. Och att detta inte ska vara frivilligt, som föreslås i nuvarande betänkande om flyktingmottagande från år 2003.

2) Att skolor i segregerade områden där det bor få infödda svenskar, startar föräldracirklar om barns och kvinnors rättigheter i Sverige. Studiematerial som Rädda Barnens Överlevnadshandbok för flickor om frihet och heder och Barn i våra hjärtan, skulle då kunna användas.

3) Organisationer och samfund som anser att föräktenskapliga kärleksrelationer är omoraliska och därför strängt förbjudna, bör erbjudas resurser till att utveckla långsiktiga samarbetsprojekt med sådana organisationer som har expertis gällande barnrättighetsfrågor och jämställdhet. Regeringen bör se till att detta sker på bred front och inte som nu, i form av punktinsatser i några få organisationer.

Varför har inte Rädda Barnen kunnat enas om de tre förslagen från Dialogprogrammet? Så här svarar Fredrik Malmberg, Chef för Rädda Barnens Sverigeprogram, i ett mail:
"Dialogprojektet (som nu heter Dialogprogrammet, red anm) har bedrivits som ett, från riksorganisationen, fristående projekt och har haft frihet att inta ståndpunkter utan att först förankra dessa hos vår ledning".

Sverigeprogrammet godtar i stort det första och andra förslaget från Dialogprogrammet. Men det råder oenighet om det tredje och det mest kontroversiella, det som berör organisationer och samfund som fördömer föräktenskapliga relationer. Just det tredje förslaget från Dialogprogrammet har kallats för "dum-snällt" av Fryshusets Eduardo Grutzky på Elektra, som ger stöd åt flickor och pojkar i hederskulturella konflikter. Elektra hävdar att alla bidrag till organisationer som går mot jämställdhetslagen, bör stoppas.

Läs om vad politikerna säger 

 Läs mer om hederskultur i våra artiklar : 

"Av rädsla eller omsorg - kampanjen som kom av sig"
"Slapphet tillåter förtryck"
"Mona Sahlin anser nog att jag är för provocerande"
"Alla blir inte dödade men man dödar deras själ"
"Det finns ingen speciell hederskultur"
"Det är Masoud som ska få kritik för det han tycker"
"Handbok i locket på"

Marie Eriksson marie@stockholmskulturbyra.se

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.