Inte tillräckligt tillgängligt enligt EU. Foto: Caroline Falkengren

Tuffare tag mot slapp upphandling i EU

Publicerat 27 Okt, 2006

Tillgänglighet för äldre och människor med funktionshinder ska tillgodoses när IT-produkter upphandlas offentligt. Om detta redan gäller i Sverige? Det verkar Finansdepartementet och Sveriges kommuner och Landsting, SKL, oense om. Klart är att det inte utnyttjas tillräckligt. Inom ett år hotar EU med hårdare tag på området.

- Offentlig upphandling är ett fantastiskt instrument för att öka tillgängligheten, inte bara inom informationsteknologin utan i hela infrastrukturen, säger Adolf Ratzka på Independent Living Institute. Här i Sverige har man inte begripit makten av upphandlingsinstrumentet i arbetet för att nå ett samhälle för alla, på lika villkor.

Förra hösten uppmanade EU medlemsländerna att frivilligt arbeta med ett antal åtgärder för att öka tillgängligheten till informations- och kommunikationsteknik. Bland annat pekades offentlig upphandling ut som ett område som inte utnyttjades tillräckligt. Om bara ett år ska arbetet utvärderas och i kommissionen talas det om hårdare tag, däribland lagstiftning, för att tvinga medlemsstaterna att jobba med tillgängligheten.

Adolf Ratzka menar att man borde driva det ett steg längre och inte enbart kräva tillgängliga produkter. Företagen som lämnar bud borde också demonstrera att de har en icke-diskriminerande personalpolitik, till exempel genom en mångfaldspolicy där funktionshinder nämns och statistik som visar hur väl de lyckas leva upp till målen i den.

Hans Siljebäck, VD på TIBO som arbetar med utveckling av IT-tjänster, menar att ett problem när man upphandlar offentliga IT-produkter, är att man inte tänker på att man ska nå alla människor med sitt budskap. Av tradition är det människor med funktionshinder som driver frågan om tillgänglighet.

Han menar att det istället borde det vara den som vill kommunicera något som borde förespråka tillgängliga produkter, eftersom de borde vilja nå så många som möjligt. Det kan vara så enkelt som att anpassa produkterna till billigare teknik.
- Här i Sverige bortser vi från att alla inte har den senaste tekniken, säger Hans Siljebäck. Marknaden är anpasslig och vi tänker inte på att vi ska nå alla.

Det talas om lagstiftning på området. Välkomnar du det?

- Ja, jo, säger han lite avigt. Jag är lite emot att tvinga företagen. Men i och med att det inte händer något så skulle lagstiftning vara bra. Det är många beställare som vill ha tydligare regler, speciellt inom offentlig sektor.

Hans Siljebäck tror att om tillgänglighet blev en naturlig del av upphandlingsprocessen skulle en konsekvens av det bli att arbetsmarknaden öppnades för människor med funktionshinder. Anledningen är, enligt honom, att när tillgänglighetsfrågor blir viktigt och alla inser att världen inte ser ut som i skolböckerna, då kommer det att bli en helt annan syn på den kunskap människor med funktionshinder har.
- Det känns antagligen fånigt att behöva använda sitt funktionshinder i tjänsten och det är tjatigt att behöva vara ambassadör för det, säger han. Men det verkar ändå vara det bästa sättet att sprida kunskapen, tyvärr. 

Om ett år ska EU utvärdera det som har gjorts på området. Hans Siljebäck tror inte att Sverige kommer att hinna genomföra några omvälvande förändringar till dess.
- Vi kommer att kunna göra mycket men inte tillräckligt, säger han.

Rickard Falkendal, departementssekreterare på Finansdepartementet, menar att tillgänglighet redan är omhändertaget i upphandlingslagstiftningen. I de tekniska specifikationerna, som är en teknisk beskrivning över det man vill köpa, ska produktens tillgänglighet för alla beaktas. Kravet är inte heller enbart begränsat till byggnader och bostäder, är tillgänglighet relevant ska det in i bilden. Även när det gäller informationsteknologi.
- Det är definitivt ingen ny tanke, säger Rickard Falkendal.

Ulf Palm är förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Han säger att lagen ger en möjlighet, det vill säga man får lov att ställa olika former av sociala krav, såsom tillgänglighet för människor med funktionshinder. Men de inte är preciserade och upphandlarna är fria att göra det om de vill.
- Det skall då framgå av förfrågningsunderlaget i upphandlingen att man har sådana krav, säger Ulf Palm. Det finns som jag ser det ingen skyldighet att ställa dessa krav utan det är en möjlighet som den upphandlande myndigheten bör tänka på.

Tillgodosett eller inte. Därom tvistar uppenbarligen de lärde. Säkert är i alla fall att EU hotar med tvingande lagstiftning på området, redan inom ett år.

Caroline Falkengren cfalkengren@hotmail.com

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.