Foto: Marie Eriksson.

Handbok mot hedersbrott men ingen utbildning - polisen

Publicerat 24 Maj, 2007

- Visst är det ett problem att kunskapen om hedersrelaterade brott varierar så över landet och från polis till polis. Det säger kriminalinspektör Leif O Johansson på länskriminalpolisen i Stockholm. Enhetliga riktlinjer är införda först 2009. En handbok för poliser om hedersrelaterade brott ska komma i vår men någon rikstäckande utbildningssatsning sker inte i samband med det.

- Det är förundersökningsledarna som i första hand måste lära sig att kunna använda handboken, meddelar Leif O Johansson.
Men någon centralt organiserad utbildning anordnas inte. Det är istället upp till varje enhet att få in handboken som en naturlig del i verksamheten.

Leif O Johansson är med och arbetar fram enhetliga, nationella riktlinjer för polisen vid hedersrelaterade brott. De kommer bit för bit att införas, 2009 ska det vara klart. Men redan 2001 tillsatte Rikskriminalen en nationell expert på hedersrelaterade brott, Kickis Åhré Älgamo, som snart såg det stora behovet av enhetliga strategier och utbildning.

Hon sammanställde själv en handbok för flera år sedan för polis, socialtjänst och andra aktörer men den fastnade i polisens korridorer (läs vår tidigare artikel) och blev aldrig utgiven.

Varför går arbetet mot hedersrelaterade brott inom polisen så långsamt?

- Jag har nog inget riktigt bra svar på den frågan, säger Leif O Johansson. I massmedia ser man det som inte fungerar, vi har jobbat väldigt bra med många fall. Men hela samhällsmaskineriet med myndigheter, inklusive polisen, har generellt sett haft svårt att ta till sig problematiken.

I år får 700 poliser i Stockholm utbildning i att bedöma hotbild och återfallsrisk vid partnervåld, enligt polisens analysmodell SARA, Spousal Assault Risk Assessment Guide. Den kommer ursprungligen från Kanada och har anpassats till svenska förhållanden av Henrik Belfrage, professor i tillämpad kriminologi.

Men SARA räcker inte till för att identifiera och riskbedöma hedersvåld, där en hel släkt, både kvinnor och män, kan ligga bakom, legitimera brottet och skydda förövaren. Därför har Henrik Belfrage tillsammans med socialarbetarna Maria Hagberg och Bahar Sharsten, som arbetar på fältet med utsatta för hedersvåld, tagit fram checklistan Patriark.

I vintras fick 30 personer inom Stockholms olika polismästardistrikt lära sig att använda verktyget. Tanken är att de sedan själva ska kunna utbilda sina kollegor på respektive arbetsplats.

Men någon nationell utbildningssatsning för poliser i att specifikt hantera hedersrelaterade brott, finns inte i år. Men det fanns det förra året. Då fick uppemot 4 000 inom kåren se en teaterpjäs, där ämnet hedersvåld avhandlades på en kvart.

I efterföljande diskussion svarade skådespelarna själva på publikens frågor, istället för experter på området. Teaterpjäsen skulle "höja kvalitén på utredningarna av våldtäkts- och hedersrelaterade brott", enligt Rikspolisstyrelsens egen formulering ( läs vår artikel ).

- Det var ett misstag att hedersrelaterat våld fick en sådan liten plats i pjäsen, kommenterar Leif O Johansson, men många poliser som såg den tyckte att de fick en bra skildring av mäns våld mot kvinnor.

- Bristen på kunskap om hedersvåld utsätter drabbade för godtycke och rättsosäkerhet, säger Maria Hagberg. Polisen gör många gånger ett bra jobb, det är mitt intryck. Men på en del håll har de ingen eller mycket liten kunskap i frågan. Så fort det handlar om våld i familjen, blir familjen lätt till en helig ko. De får sköta sina problem själva. Så är det fortfarande på många ställen och det måste upp mer på bordet.

Marie Eriksson marie@stockholmskulturbyra.se

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.