"Det finns men inte hos oss"

Publicerat 23 Maj, 2005

Hedersvåld och tvångsgifte, det är sånt som finns någon annanstans men inte i Södertälje. Det var en utbredd uppfattning i den socionom-  och skolpersonaltäta publiken på seminariet Mänskliga rättigheter - Förtryck i hederns namn, den 20 maj.

Även några av dagens föreläsare och deltagare i diskussionspanelen hade "inte här"-synen. Men att den invandrartäta kommunen Södertälje skulle vara förskonad från problemen, är inte sant.
Forskaren Astrid Schlytter, advokaten Elisabet Fritz och Fryshusets Eduardo Grutzky, har i flera år hjälpt tjejer och killar utsatta för hedersvåld. De kunde ge konkreta exempel på att det också existerar drabbade i området. Det kunde även arrangörerna för dagen, Storstadssatsningen och Kvinnofrid.

Att en flicka inte får ha en egen vilja och lever under ständigt förtryck, det är något som fortfarande upptäcks alldeles för sällan. Astrid Schlytter och Elisabet Fritz talade om hur jättetrevliga pappor kunde bedyra inför socialsekreterare att de aldrig skulle drömma om att hota och slå sin dotter. Hur mammor och syskon kunde intyga att pappan talade sanning. Schlytter och Fritz efterlyste en mycket större lyhördhet för den som berättar om hot och kränkande behandling hemma. Att man tar det på allvar och inte för lätt köper vuxenvärldens version.

"Vad måste jag göra som jag inte vill göra? Vad vill jag göra som jag inte får göra?" är exempel på frågor som socialtjänsten borde använda mer, menade Astrid Schlytter. Elisabet Fritz uppmanade att anmäla psykiskt och fysiskt förtryck till rättsväsendet. Då finns det möjlighet att få hjälp, menade hon.

- Hederskultur är ett sätt att överleva utan välfärd, sa Eduardo Grutzky som en förklaring till varför fenomenet uppstått och göds i vissa delar av världen.
Att Fadime Sahindal drog skam över sin familj, hade svåra ekonomiska konsekvenser för hennes släkt utanför Sverige. De hade svårt att få jobb i Turkiet när ryktet spreds om hennes olydnad.

Ett skamligt beteende, som till exempel kan vara att prata med en klasskamrat av annat, det vill säga manligt, kön drar också ner hemgiften. Och den kan sedan länge vara ett efterlängtat, ekonomiskt tillskott för familjen.

Elisabet Fritz berättade att hon besökt Péla Atroshis grav i Kurdistan. Péla är nergrävd under en liten sten utan namn eller några datum på. Enligt traditionen där, begravs de som mördats i hederns namn så.

Niclas Kelemen från Rädda Barnens Dialogprogram, efterlyste mer resurser till och mer dialog med invandrarorganisationer och kyrkor, så att de kan arbeta mot gamla, förtryckande synsätt i de egna leden. 
- Att hoppas att de ska anamma mänskliga rättigheter är som att släppa in Dracula på en blodbank, kontrade Eduardo Grutzky. De borde inte ha en enda spänn från staten.


  Marie Eriksson
marie@stockholmskulturbyra.se

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.