“Det finns ingen speciell hederskultur“

Publicerat 9 Aug, 2004

- Vad har det med kultur att göra - att gifta bort sina barn? undrar Masoud Kamali.
Han är speciellt utvald av Mona Sahlin att leda en utredning om etnisk diskriminering och maktstrukturer.
- Tusentals flickor är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld, säger Elisabeth Fritz, advokat åt bland annat Pela och aktiv i mediadebatten kring Fadime.

- Man gör en jättestor grej av att några invandrartjejer blivit utsatta för så kallat hedersrelaterat våld. Det handlar om någon mindre procent, en liten grupp. Det är inget stort problem, säger Masoud Kamali, professor i socialt arbete. Han är särskilt utvald av Mona Sahlin att utreda makt, integration och strukturell diskriminering i samhället. I juni 2006 beräknas utredningen vara klar.

Anser du att traditioner som försvarar mannens, släktens, rätt att kontrollera kvinnans sexualitet ska stödjas av svenska myndigheter och svensk lagstiftning? Traditioner där familjens heder är kopplad till kvinnans mödomshinna?

- Det är det värsta jag vet, den sortens frågor, svarar han. Och dina frågor till mig visar bara att du har djupa fördomar. Problemet finns ju i alla länder. Du menar att det bara gäller invandrare, eller hur? Vi kan inte blunda för att svenska män mördar sina kvinnor för sin manlighets skull. Svenska kvinnor kan mördas i Sverige av sina män för att de har sex med andra män. Det kan även socialtjänsten i Norrland intyga. Det finns ingen speciell hederskultur men våld existerar.

Det är en myt som vittnar om djupa fördomar, kanske rasism. Att påstå att någon speciell hederskultur existerar. Det är gammalmodiga och förlegade teorier som framstående forskare i både USA och England tar avstånd ifrån, enligt Masoud Kamali.

En annan bild av verkligheten har Elisabeth Fritz, en av Sveriges främsta specialister på hedersrelaterade brott och advokat till bland annat Pela:
- Varje dag pratar jag med flickor som är utsatta för hedersrelaterat förtryck eller våld, säger hon. De kan delas in i tre grupper:
1) De som lever kvar i familjen
2) Flickor som har flytt hemifrån men som inte vågar ta kontakt med sociala myndigheter av rädsla för att tvingas tillbaka till familjen
3) De som har gjort en polisanmälan och som kanske har skyddat boende.

Länsstyrelsens Nationell rapport om skyddat boende m m som kom 31 mars 2004, visar att hedersrelaterat förtryck och våld i Sverige inte är något litet problem.
- Det handlar om tusentals flickor som är utsatta, mörkertalet är stort, säger Elisabeth Fritz. Hedersförtryck är ett större problem än vad statistiken visar. Det är mest flickor och unga kvinnor som drabbas men det finns också pojkar som utsätts.

Vad är det som skiljer hedersrelaterat förtryck och våld från andra former av övergrepp?

- Det är en hel släkt - föräldrar, syskonskaror, far- och morbröder som hotar, svarar hon. Ofta är den utsatta en ung kvinna som själv vill bestämma över sin egen kropp och hur hon ska leva. Familjen hävdar att hon dragit skam över dem, kränkt familjens heder, genom att till exempel inte vilja gifta sig med den som familjen valt ut. Familjen upplever att grannar och andra från hedersrelaterade kulturer tittar snett på dem. Det gäller att återupprätta hedern. Det är brottets eller förtryckets motiv som gör det till hedersrelaterat. Det finns mycket att säga om det här, menar Elisabeth Fritz och lägger till:

- Det är verkligen fel att påstå att det inte skulle existera någon speciell hederskultur. Jag har svårt att ta till mig att en man som Masoud Kamali hävdar det, han borde veta vad det handlar om. Själv kommer jag från en kristen, syriansk kultur och har egna erfarenheter av problemet. Jag undrar hur många svenska kvinnor som misshandlas, hotas, tvingas till äktenskap mot sin vilja och i extrema fall mördas på grund av att flickans, kvinnans beteende har förstört familjens heder? Jag företräder många svenska kvinnor och jag har aldrig stött på en enda, avslutar Elisabeth Fritz.

Polismyndigheten i Skånes inspektör, Lennart Mårtensson, menar att de hedersrelaterade brotten är speciella till sin karaktär. Vid misshandel av kvinnor och barn kan det finnas ett helt släktkollektiv som pressar förövaren till att begå dådet. Och släktingar kan vara beredda att ta över och fortsätta misshandel och förföljelse om en förövare grips.

- För att polisen ska kunna göra sitt jobb, behöver de på ett tidigt stadium kunna spåra i anmälan vad det kan handla om, menar han.
Olika typ av brott kodas med nummer från BRÅ, Brottsförebyggande rådet. Men det finns ingen kodning för hedersrelaterade dåd, de sorteras under rubriker som till exempel Misshandel av kvinna.
- Det behövs en politisk vilja som ser till att vi får en sådan kodning. Beslutsfattare behöver lyssna på forskare som erkänner problem med just hederskultur och hedersrelaterade brott, inte minst för brottsoffrets skull, anser Lennart Mårtensson.

Forskaren och docenten i rättssociologi, Astrid Schlytter, har skrivit boken Rätten att själv få välja. Den handlar om hur barn och kvinnor från hedersrelaterade kulturer kan förtryckas i Sverige och hur tvångsgifte sker, med hjälp av svensk lag.
Tillbaka till intervjun med Masoud Kamali igen. Har han läst Rätten att själv få välja?

- Ja, men jag kommenterar inte boken, svarar Masoud Kamali först men säger sen:
- Astrid Schlytter har utnyttjat hedersmordsdebatten. Jag erkänner henne inte som forskare. Hon har enkla förklaringsmodeller som "De är såna. De mördar sina döttrar och väljer att inte bli svenskar." Vilka generaliseringar ! Hon förstärker bara vi och dom-tänkandet och använder ordet invandrare som ett kollektiv i boken. Varför intresserar sig hon sig inte för Livets Ord och Jehovas Vittnen istället? Eller för överklassen, som fortfarande gifter bort sina barn.

Astrid Schlytter kommer senare att bemöta Masoud Kamalis kritik. Hon meddelar så länge från sin semesterort att alla som vill kan kontrollera i hennes bok om delar av det som Kamali kritiserar henne för, stämmer.

Det finns ett undantag i vår utlänningslag som ger föräldrar från en annan kultur rätt att gifta bort sina barn som fyllt 18 år. Anser du att det undantaget bör finnas kvar i lagen?

- Nej, det ska bort, betonar Masoud Kamali. Det är det värsta brottet mot barn. En dag till med en sådan lag är alldeles för mycket, den skulle bort igår. Det är att mörda ett barn och skapa en vuxen i barndomen. Det är viktigt att FN tar itu med det här. Barn används för att få hit släktingar, de kan giftas bort för att ordna med uppehållstillstånd. Det är handel med barn.

Astrid Schlytter föreslår att den utredning som du leder om makt, integration och strukturell diskriminering också forskar i vad för konsekvenser så kallade arrangerade äktenskap kan ha för de bortgifta barnen.

- Det har ingenting med strukturell diskriminering att göra. Jag har varken tid, pengar eller budget till det.

Men nyss sa du ju att det var så viktigt att barn inte skulle få giftas bort...

- Men det är inte strukturell diskriminering. Frågan om att gifta bort sina barn hör inte till min utredning. Det handlar ju om hur man definierar strukturell diskriminering - det kan också vara färgen på hus. Vår utredning undersöker maktstrukturer och integrationsproblem i arbetslivet, politiken och mediavärlden. Astrid Schlytter borde läsa på bättre, hennes forskning baseras bara på vi och dom-tänkandet. De sitter i sina fina forskarrum och säger:"Det är fel på deras kultur." Men vad har det med kultur att göra - att gifta bort sina barn?

Du har i andra intervjuer uttryckt att svensk jämställdhet inte passar för invandrarkvinnor.

- Nej, det har jag inte sagt. Men ibland är svensk jämställdhet "den vita feminismen", som inte förstår sig på invandrarkvinnors situation. En invandrarkvinna på en arbetsplats är inte bara diskriminerad på grund av att hon är kvinna utan också på grund av att hon är invandrare. Det finns en attityd av "när du väljer att bli svensk, är du en av oss." Och rapporteringen av att Fadime är en martyr, har en defekt. De andra som inte går samma väg som hon, blir inte "en av oss." Integration betyder också att man accepterar olikheter och att man inte tvingar folk att "först bli som oss", påtvingar majoritetssamhällets kulturer och värderingar, man behåller det som skiljer.

Det finns en hel del exempel på kollisioner mellan svensk lag och etnokulturella traditioner i din bok Distorted integration. Du skriver om problemet med att "svensk lag neutraliserar föräldrarnas influens över problem i familjen". Vad ska avgöra om en familjetradition bör vara tillåten eller klassas som ett förbjudet förtryck?

- Framförallt ska man utgå från mänskliga rättigheter och vägledas av dem. Socialtjänsten ser ofta föräldrarnas vilja som väldigt skadlig. Man tar ifrån föräldrarna väldigt mycket, alla möjligheter att påverka. Föräldrarnas vilja och vad som är bäst för barnet ska styra. Nej, jag ser ingen fara med att föräldrarna får mer inflytande över barnet. Jag kan ge dig hundra telefonnummer till invandrarfamiljer som fungerar bra. Det finns många kurdiska döttrar som kan berätta om det. Men det vill man inte se, det bevakar inte media. Det finns en hel del invandrartjejer som går till socialtjänsten och säger att de är misshandlade eller förtryckta hemma, som skyller på det för att få egna lägenheter.

En ung kvinna på 18 år, myndig enligt svensk lag, tvingas av sina föräldrar att komma hem senast klockan sju på kvällarna. Föräldrarna uppger för socialtjänsten att det inte alls är något abnormt eller konstigt krav enligt deras traditioner men dottern känner sig instängd och lider av det.

- Så fort hon blev 18 så skulle hon få göra som hon ville...jag tror inte att alla svenska 18-åringar får göra det. I många fall kommer invandrartjejer till socialen och säger: "Malin får komma hem klockan tio på kvällarna och jag måste vara hemma klockan sju." En svensk tjej på 18 år får inte heller vara ute till klockan tio på kvällarna när hon går på gymnasiet. Så enkelt är det inte. Det vi betraktar som invandrarproblematik, är vår egen problematik. Föräldrarna ställer krav för barnets bästa. Det ska avgöra. Om barnets utveckling är i fara, får socialtjänsten lägga sig i.

"Toleransen (för andra kulturella traditioner, red anm) kan aldrig användas för att försvara att flickor inte har rätt att leva sina egna liv", sa Mona Sahlin för några år sedan i radioprogrammet Studio Ett. Vad anser du om det uttalandet?

- Helt korrekt, svarar en av integrationsminister Mona Sahlins närmaste, Masoud Kamali.
Han följer med Paraplyprojektet till dörren som leder ut från regeringskansliet. Kamali har just informerat om att han sitter med i en grupp som beslutar om olika EU-finansierade Equalprojekt, som arbetar mot diskriminering och för att få ut fler i arbetslivet. Paraplyprojektet är ett av dem.
- Att ett Equalprojekt har valt att intervjua Astrid Schlytter är mycket konstigt, påpekar han skeptiskt.
- Vi lever i en demokrati och här får olika synsätt komma till tals, svarar Paraplyprojektet snabbt. Men tänker sedan på de kvinnor och barn som inte verkar höras ända bort till de här regeringskorridorerna. Inte nu längre.

Artikeln publicerad 2004-08-09

Läs även relaterade artiklar: "Handbok i locket på"

"Mona Sahlin anser nog att jag är för provocerande"

"Alla blir inte dödade men man dödar deras själ"


  Marie Eriksson
marie@stockholmskulturbyra.se

Tipsa någon om denna sida.

ÏÇÆãÇ ÇáÃÊÕÇá ÈäÇ ÃæáÇ ÅРßäÊ ÊÑíÏ äÔÑ¡ ÈãæÌÈ ÍÞ ÇáãÄáÝ.