Safa Gürsoy, företagare Foto: Helena Hugosson

Social ekonomi kan låsa upp gettot

Publicerat 1 Okt, 2008

 "Utanförskap" är ett epitet som alla som inte är i avlönat arbete i vårt land, numera tvingas bära. För den som bor i ett segregerat tätortsområde och är invandrare kan steget till att få ett avlönat arbete vara långt. Alla kan ju inte göra som jag: starta ett eget företag - även om en del politiker tycks tro det.

Fortfarande vägrar många att inse vilken avgörande betydelse bostäderna har för integration och för att motverka "utanförskap". Renoveringen av miljonprogrammet från sextio- och sjuttiotalen är en nyckelfråga för vår framtid. Lika viktigt som miljonprogrammet var för att bygga bort bostadsbrist och dåliga bostäder är de lösningar vi kan skapa för såväl renovering av hus som rivningar och nybyggnationer. Ska vi fortsätta mot ett alltmer segregerat samhälle, eller ska vi lyckas vända utvecklingen? Hur ska vi engagera de människor som berörs det vill säga de boende och deras lokala organisationer som miljörörelsen, handikapprörelsen samt pensionärernas och olika etniska gruppers organisationer?

Det som saknas idag är det engagemang från den offentliga sektorn som fanns när miljonprogrammet genomfördes. Staten tar inte längre något generellt ansvar för bostadspolitiken. Allt större ansvar flyttas till den kommunala nivån och från offentligt till privat. Den enskilde individen har mycket litet att säga till om.

Globalisering, teknologisk utveckling samt ekonomisk omstrukturering har kraftigt förändrat våra sociala och ekonomiska villkor. Till det negativa hör att stora grupper inte kunnat ta del av de vinster som denna utveckling gett, med bland annat bostadssegregation, diskriminering i arbetslivet och social marginalisering som följd. Det har medfört att många söker ett alternativ till privat kommersiell respektive offentlig verksamhet. Alternativet skulle kunna vara social ekonomi eller den tredje sektorn.

Tjänster och varor som sociala företag erbjuder ska inte ha som primärt mål att vara billigare i jämförelse med privata alternativ. Löner och andra villkor ska inte heller vara sämre än hos andra företag. De får inte bidra till en utveckling där man skapar en ny "pig- och drängklass".

Inledningsvis är man i behov av offentligt stöd. Det viktiga är så småningom kunna utveckla sin verksamhet och konkurrera på lika villkor med marknaden i övrigt. De sociala företagen styrs demokratisk, vilket kan vara svårt för många. Svårigheten ligger för det mesta i att få
medarbetarna eller medlemmarna att vilja delta i processen. Det bryter det mönster som man är van vid. Den som bor i ett segregerat område och länge ståt utanför arbetsmarknaden känner kanske närmast att man ska vara tacksam för att har ett arbete och att chefen ska bestämma. Det är ovant och svårt att göra sin stämma hörd. Coachning och utbildning måste vara en grundbult i ett socialt företags verksamhet.

De segregerade bostadsmiljöerna saknar demokratiska processer. Där kan sociala företag vara en viktig aktör, där medarbetarna lär sig ta makten över sina liv. De kan därigenom bli föredömen för andra i en utsatt bostadsmiljö.

I ett bostadsområde kan sociala företag vara ett viktigt bidrag för att skapa en levande miljö med samspel mellan boende och arbete, och ge dem som står längst från arbetsmarknaden en ingång i arbetslivet. Det kan ske genom fullvärdiga jobb i konkurrens med privat och offentlig verksamhet.

 
Safa Gürsoy

Företagare

 

Owe Ivarsson owe@europaforum.se

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.