Empati och lyckad psykosocial rehabilitering

Publicerat 10 Jan, 2010

Det finns idag många som arbetar med hur en grundläggande förståelse för empatibegreppet kan medföra förbättrad och lyckad psykosocial rehabilitering. Många människor idag möter Försäkringskassan, vårdgivare, socialkontor med flera olika tänkbara instanser. Begreppet rehabilitering som avser att förbättra en individs situation kan definitionsmässigt indelas i medicinsk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Psykolog Anna Kåver och professor Åsa Nilsonne har populärvetenskapligt åskådliggjort emaptibegreppet på ett bra sätt. De illustrerar empatibegreppet med att man från sin egen psykosociala situation, "sitt eget livstorn" går upp i den "andre människans livstorn" och ser utsikten och därifrån tillbaka till sitt eget "torn". Vikten av dessa begrepp av väl kända inom psykosocial rehabilitering och faktiskt även inom övrig medicin.

Vi vet att det gäller vid varje form av rehabilitering att finna den andre människans förutsättningar, vilket överensstämmer med begreppet terapeutisk allians. Vid ex. ett benbrott så börjar med låg belastning och man försöker finna positiva belöningar så att man stegvis med modell "trappa" kan nå resultat. Ortopedläkaren springer i det fantiserade exemplet själv Maraton, men genom att gå i det psykologiska tornen så berömmer hon den vårdtagare som har klarat att gå med stegmätare en km i långsam fart.

Är denna syn självklar? Kanske är denna syn självklarare med något så synligt som ett benbrott än att när det gäller psykisk sjukdom. Det finns nog inte stigmatisering av psykisk sjukdom överallt inom sjukvården men "här och var" kanske.

I Läkartidningen 2009 0728 publicerar man artikeln " Att tro på sig själv-grund för lyckad rehabilitering som är skriven av Pia Thomee med. dr. sjukgymnast tillsammans med flera kolleger, som visar att tilltron till den egna förmågan är en stark prediktor vid ortopedisk skada som t.ex. är benbrott. Detta är begrepp som naturligtvis väcker intresse för övrig medicin och givetvis psykiatrin.

Vad handlar detta om? Om man går på djupet med detta psykologiskt så handlar det om mötet mellan människor ex. i vården, men också vid olika former av social myndighetskontakt.

Vad är "finessen" med att skriva om detta? Kanske är det frågan om "trappa" som är lika med att man genom empati, (går i den andres "torn") kan förstå den andres psykosociala situation.

Men det är ju inte bara detta. Det visar vikten att "det är viktigt att lyssna", det är också viktigt att i många fall förmedla "vi kan få det bättre för dig" känsla. Hopp och uppmuntran.

Om man som vårdtagare tvingas välja mellan egenskaperna kunskap och empati hos doktorn så tror jag många väljer kunskap trots allt.

Samtidigt kommer vi mer och mer att förstå vikten av empatibegreppet för att få goda behandlingsvinster och lyckade rehabiliteringar.

När vi var tvingade "fiktivt" att välja egenskaper hos doktorn, vi valde mellan kunskap och empati, så vill jag också påstå att det var en riktigt besvärlig siuation.

Varför? Som om det inte är nog med symbolerna "trappa och torn", vill jag också skriva om en "fläta". En "fläta" får man om man ha flera "snoddar".

I klartext innebär detta att den doktor som enbart har kunskap och inte empati kommer sannolikt inte att få vårdtagaren att ge information och samarbeta på ett optimalt välfungerande sätt.

En vårdtagare som inte känner sig förstådd på rätt sätt kan i värsta fall få svårt att prata om sin hälsosituation och psykosociala situation i övrigt.

I vården och när det gäller människors psykosociala situation är detta begrepp att ta hänsyn till. I mitt fantiserade ex. vill jag understryka att jag tror att "allt eller intet" lagen, dvs. doktorn med 100% egenskap bra kunskap och 0 % empati är ganska sällsynt.

Jag debatterade exemplet för att belysa de sannolikt mycket stora behandlingsvinster man har att göra med, om man satsar stort på empatibegreppet både i vården, se bara på den framgångsrika artikeln om ortopedi och inför de förändringar som kommer att ske för människor med sjukskrivning framöver.

För många svårt psykiskt sjuka ex. med schizofreni och "dubbeldiagnos" med narkomani, är säkert det första trappsteget att klara en kontakt med vårdgivare och vara missbruksfri.

Sammanfattningsvis vill jag med denna artikel intressera människor för betydelsen av empatibegreppet.

Gunilla Dored är psykiater med erfarenhet som läkare i flera länder, och författare till en rad böcker,
bland annat "Känslans coping" 2006, förlaget GMD

(texten även publicerad på Sociala Nätet)

 

 

Owe Ivarsson owe@europaforum.se

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.