Ett hållbart arbetsliv – en utmaning för Sverige och EU

Publicerat 20 Apr, 2010

Den höga arbetslösheten, finanskrisen och nya globala ägarstrukturer, har riktat all kraft mot att rädda jobben i Sverige. Mindre intresse har ägnats åt att minska stressen, utveckla jobben och främja ett hållbart arbetsliv.

Under hösten 2009 arrangerade FAS, VINNOVA och Svenska ESF-Rådet en konferens om det hållbara arbetslivet i ett EU-perspektiv. Drygt tio av de åttiotal forskare och experter som deltog, gjorde också ett inspel till EU2020 - den nya strategin efter Lissabon-modellen.

Utgångspunkten är att arbetsliv och arbetsorganisation måste få tydlig prioritet i EU:s nya strategi. Europa ska inte konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, utan satsa på utvecklande arbeten med höga kompetenskrav!

Ett mer hållbart arbetsliv och nya former för arbetsorganisation krävs för att Europa ska kunna konkurrera med Kina, Indien och andra snabbt växande ekonomier. För att EU:s stora investeringar i forskning och utveckling ska kunna omsättas i nya produkter och tjänster måste framtidens arbetsplatser och arbetsuppgifter ta vara på de anställdas erfarenheter och kompetens samt främja det arbetsanknutna lärandet.

Det är viktigt att Sverige inte tappar sin tidigare tätposition när det gäller arbetslivsutveckling och forskning för bättre arbetsmiljö, mer hållbar arbetsorganisation och en fungerande arbetsmarknad. Här ställs också nya krav på de europeiska strukturfonderna, både regionalfonden och socialfonden. Det finns en risk att socialfondens projekt och utvecklingsarbete rotar sig för starkt i de regionala utmaningarna och inte för in ett lärande om den europeiska dimensionen i sitt arbete. Det pågår en rad intressanta aktiviteter på det europeiska planet och nya former för lärande i den sociala dialogen krävs mellan parterna och olika branscher i skilda länder. Det transnationella lärandet måste få en större tyngd i verksamheten.

Man bör också ta tillvarata erfarenheter av projekt som bedrivits inom ramen för EU:s ramprogram för forskning. Ett sådant exempel är Meadows-projektet, som tagit fram en manual för arbetsplatsstudier (www.meadows-project.org). FAS och VINNOVA har också varit aktiva inom nätverket Work-In-Net, som lyfter fram den innovativa och inkluderande arbetsorganisationen (www.workinnet.org) som också utvecklat Stockholms-deklarationen till en Berlin-Declaration, som används för att lyfta fram kraven på en hållbar arbetsorganisation inom EU. Dessutom har man inom projektet WORKS tagit fram en handledning för hur facket och andra aktörer kan arbeta med hur globala utmaningar påverkar arbetslivet i Sverige.

Men det räcker inte längre att öka lärandet mellan projekt i Sverige och Europa i övrigt. Vi måste också lära oss att hantera de globala utmaningarna - att tänka globalt, men handla lokalt. Och dessa frågor blir naturligtvis mycket viktiga att följa i den kommande valrörelsen i Sverige.

För femton år sedan tog EU fram en grönbok om arbetsorganisation, men initiativet följdes aldrig upp med en vitbok. Den europeiska forskargruppen anser att grönboken bör uppdateras och poängterar att arbetsorganisatoriska innovationer och att ett hållbart, kreativt arbetsliv måste få en framträdande plats i EU:s nya långsiktiga strategi, EU 2020. De gemensamma arbetsorganisatoriska målen bör implementeras och resultaten utvärderas via den öppna samordningsmetoden, Open Method of Coordination, eller via den Sociala Dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

Helst skulle jag se att den framtida socialfonden blev en Social Innovative Work Fund. Det fanns många positiva inslag i den gamla Arbetslivsfonden från början av nittiotalet. Där utvecklades en integrerad arbetsorganisation med social profil, delvis stimulerad av Volvos Kalmarexperiment. Idag sätts diskrimineringsmålen först och arbetsorganisationen kommer först i andra eller tredje hand.

Det behövs en helhetssyn på arbetets organisering om vi i framtiden ska utveckla ett hållbart arbetsliv med inslag av delaktighet, yrkesstolthet och självkänsla. Alternativet är att vi alla blir mer eller mindre styrda av lean production eller new public management. Motmedlet kallas ibland empowerment. Andra talar om behovet av ökad delaktighet och inflytande. I grunden handlar det om vem som ska styra och kontrollera våra arbeten i framtiden. Förr i tiden kallades det för makt.

Kenneth Abrahamsson.

Owe Ivarsson
owe@europaforum.se

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.